Hej! I det här nyhetsbrevet kan du läsa om hur kriget i Ukraina drabbar minoritetsgrupper och att ojämställdheten ofta förstärks i krig. Över hela världen samlas dock människor i upprop för fred - det är hoppfullt. Mer om detta längre ned i nyhetsbrevet. Vi berättar även om Sveriges könsneutrala totalförsvarsplikt.
Det finns fortfarande möjlighet att köpa biljetter till vår föreläsning den 24 mars, läs mer om hur du gör här i början av nyhetsbrevet. Vi delar även med oss av en artikel som publiceras i en av våra kunders hållbarhetsrapport. Vi är glada att vi är med och gör skillnad!
|
Sista chansen att köpa biljett - digital föreläsning den 24 mars! |
En verksamhet för alla - inkluderande bemötande i praktiken |
"”FANTASTISKA föreläsare och FANTASTISKT bra och tankeväckande innehåll! Både skratt och gråt, många tankar.”
|
|
|
Den 24 mars kl. 18:00 – 20:00 anordnar vi en öppen digital föreläsning för alla som möter barn och unga. Med ett inkluderande bemötande kan vi skapa fler och bättre förutsättningar för barn och ungdomar. Vi är så glad att så många vill delta - men vi har utökat vår kapacitet på vår plattform så det går fortfarande att köpa biljetter.
Föreläsningen visar på problem och vanliga fällor, men framförallt lyfter vi fram hur vi kan bli normmedvetna och skapa en verksamhet för alla. Perfekt fortbildning för personal i förskolan, skolan, föreningar och alla andra som möter barn och unga.
Att alla människor är lika mycket värda är de allra flesta överens om. Men hur ser det ut i praktiken? Känner sig alla lika mycket värda? På den här föreläsningen vrider vi och vänder på de normer som skapar ojämlikhet och olika villkor. Ofta skapar vi begränsande normer utan att vi tänker på det. Med humor och vardagsnära exempel visar vi hur olika normer påverkar barn och unga och ger tips på hur vi med små medel kan skapa förändring. De olika diskrimineringsgrunderna kopplas ihop och ni får kunskap om hur de samverkar och de mekanismer som ligger bakom och skapar ojämlikhet.
Var du på vår öppna föreläsning i höstas om jämställdhet? Den här föreläsningen har ett bredare perspektiv och tar upp fler diskrimineringsgrunder.
”Superbra att det var interaktivt, dvs. en blandning av prat och spel. Mycket bra och engagerande övningar!”
|
Utbildning i jämställdhet bidrar till att lyfta blicken |
Jämställt har sedan 2020 samarbetat med bemanningsföretaget Clockwork. De hörde av sig och ville göra en intervju till deras hållbarhetsrapport. Nedan kan ni läsa artikeln. |
I bemannings- och rekryteringsbranschen finns stor potential att göra skillnad för ett mer jämställt näringsliv. Det menar Maria Hulth och David Flato som driver företaget Jämställt. Under 2020 och 2021 utbildade de all Clockworks personal i jämställdhet, mångfald och normkritik.
Varje dag träffar Clockworks medarbetare många företag, konsulter och kandidater. Det innebär att påverkanskraften för jämställda rekryteringsprocesser är stor. |
|
|
– Det är en av faktorerna som är så roligt med Clockwork, att det är en bransch som har möjlighet att åstadkomma stor förändring, säger Maria Hulth.
David och Maria har drivit bolaget Jämställt sedan 2006. Sedan dess har synen på mångfald och jämställdhet förändras till det bättre. Överlag menar de att en modernare företagskultur växer fram.
– Mångfald ger ett bättre arbetsklimat för de anställda och leder också till bättre resultat. När chefer engagerar sig i frågan ger det också en större tyngd, säger David Flato.
Utbildning för Clockworks personal
Under 2020 utbildade David och Maria all personal på Clockwork i jämställdhet och normkritik. Under 2021 gjordes ytterligare en utbildning. Några viktiga verktyg som Clockwork fick med sig från utbildningarna med David och Maria är bland annat att se över vilket språkbruk man använder i möten och vilka bilder man visar i sin kommunikation.
– Andra viktiga delar är hur man bemöter varandra och vilka högtider man firar i företaget. När det kommer till annonsering gäller det också att tänka på var man annonserar och vilka krav man ställer för tjänsten, säger Maria Hulth och David Flato.
|
Enligt Clockworks vd Petter Lundgren blev satsningen en stor succé.
– Vårt mål är att ge vår personal en trygghet i att prata om jämställdhet med våra kunder. Vi ska våga ifrågasätta våra kunder och utmana dem till att våga tänka i nya banor. Efter utbildningen är vi mer medvetna om hur vi kommunicerar, skriver annonser, intervjuar och gör urval. Det arbetet fortsätter under 2022, säger Petter Lundgren.
|
|
Petter Lundgren, VD Clockwork
|
|
|
Kriget i Ukraina - minoritetsgrupper och ojämställdhet |
|
Kriget i Ukraina slår hårt mot redan utsatta grupper och riskerar att cementera könsroller. Kvinnor och flickor på flykt riskerar att utnyttjas sexuellt, bli gravida och har tvingats föda barn i källare och riskerna för hbtqi-personer att drabbas av våld och diskriminering under flykt är stor. Människor med funktionsnedsättningar är extra utsatta. Här kan ni läsa en sammanfattning av olika organisationer och forskares rapportering.
Jämställdheten cementerar könsroller
Män och pojkar riskerar att skadas och dödas i strid, medan kvinnor och flickor riskerar att skadas eller dödas när de angrips i sina hem, befinner sig på flykt eller får hälsoproblem i anslutning till sexuellt utnyttjande, tidiga graviditeter och brist på sjukvård och möjligheter att sköta sin hygien. Läs mer
Manuela Nillson docent i freds - och utvecklingsstudier menar att konflikter ofta leder till traditionella könsroller, som till exempel kräver att kvinnor flyr för att ta hand om barn och familj. Männen å andra sidan stannar och slåss, vilket stärker uppfattningen om mannen som beskyddare av "de svaga", kvinnor och barn. Det är vad som sker i Ukraina just nu. I det här fallet är det på begäran av regeringen, men Manuela Nilsson tror även att det är vad människor i allmänhet uppfattar som det bästa alternativet. "I den aspekten ses kvinnor mer som offer än som någon med möjlighet att agera. Detta fortsätter in i fredsprocessen, kvinnor syns sällan vid förhandlingsbordet,” säger Manuela Nilsson. Läs mer
Hbtqi-personers utsatthet i krig
Marginaliserade grupper är redan utsatta och den utsattheten ökar vid krig, väpnade konflikter och katastrofer. För hbtqi-personer kan det röra sig om att det till exempel kan vara svårt att hitta skydd som tar emot eller accepterar hbtqi-personer eller om att transpersoner kan ha svårt att fly på grund av sina ID-handlingar. Läs mer. Sångerskan Zi Faámelu är ett exempel på hur transpersoner drabbas. Hon berättar för CBS News hur hon barrikaderat sig i sin lägenhet i Kiev. Hon vill fly, men får inte för att det står ”man” i hennes pass. Hon beskriver också att situationen för transpersoner redan innan Rysslands invasion varit dyster, att transpersoner känner sig osynliggjorda och omänskligt behandlade och hon räds nu vad som ska hända om hon försöker fly. Läs mer
Personer med funktionsnedsättningar
Erfarenheten visar att i alla kris- eller konfliktsituationer står personer med funktionsnedsättningar inför stor risk att bli övergivna, utsatta för våld, död och brist på tillgång till säkerhet. Så ser situationen ut i detta nu i Ukraina. Det finns 2,7 miljoner personer med funktionsnedsättning registrerade i Ukraina. Situationen för personer med funktionsnedsättning är mycket svår. Till exempel är skyddsrum i Kiev otillgängliga, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning tvingas stanna hemma, utan möjlighet att sätta sig i säkerhet. Personer med funktionsnedsättning som bor på institutioner i landet, och därmed redan avskurna från samhället, riskerar att bli övergivna och bortglömda. Läs mer. |
Feminister och jämställdhetskämpare runt om i världen samlas i kampen för fred. Det började med ett upprop från ryska feminister med hashtaggarna :#FeministsAgainstWar och #FeministAntiWarResistance, samt bilder som är fria att använda (som den här bredvid). Sedan kom ett stort upprop från Ukrainska feminister tätt följt av stora demonstrationer i Italien och nu finns det en feministisk kamp för fred runt om i världen. Fredskampen har förstås funnits förut också, men fått mer genomslag nu i och med kriget i Ukraina. |
|
|
Könsneutral totalförsvarsplikt |
Totalförsvarsplikt infördes i Sverige 1995 och gäller alla mellan 16 och 70 år som är bosatta i Sverige. Du behöver alltså inte vara svensk medborgare. Sedan 2010 är totalförsvarsplikten könsneutral och omfattar alla oavsett könstillhörighet.
Totalförsvarsplikt kan handla om allt från att bära vapen i strid, traditionell militärtjänst, till att hjälpa till vid stora olyckor eller naturkatastrofer. Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt inom militären, civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap. Den enda av dem som är aktiverad nu är värnplikten. Civilplikt är den civila motsvarigheten till värnplikt. Du tjänstgör då exempelvis som brandman på en flygplats eller arbetar med att säkerställa elförsörjningen. Regeringen kan återinföra skyldigheten att göra civilplikt om det finns behov av det. Om du inte har gjort värnplikten kommer du aldrig bli aktuell för att bära vapen.
Totalförsvarsplikten är omfattande och kan i stor utsträckning påverka ditt liv enligt Plikt och prövningsverket. Myndigheten menar att totalförsvarspliktiga är skyldiga att stå upp för dem som bor i Sverige, bidra till vår säkerhet och vår frihet.
Läs mer på:
Hur har det sett ut historiskt?
Det var inte förrän 1980 som kvinnor hade möjlighet att göra militärtjänst i Sverige. Hösten 1989 avskaffas det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige. Det är då riksdagen fattar beslut om att även kvinnor ska få tillträde till samtliga militära befattningar. Men kvinnor i försvaret är allt annat än något nytt fenomen. Under flera hundra år har de bedrivit militärt arbete i olika former – som sjukvårdare, sömmerskor, mekaniker eller kockar. Läs mer |
|
|
|
|
|