Hej! I det här nyhetsbrevet kan du läsa om vad är ett normmedvetet förhållningssätt innebär och varför ska alla ska arbeta med det. Vi tar även upp samtycke och vad det har med arbetsplatser att göra. Dessutom tipsar vi om att det går att nominera ditt företag, organisation, en enskild hjälte eller oss på Jämställt till Diversity Index Award 2022. Längst ner kan ni läsa om Mikael, Anders och Johan - din chef?

Vi önskar er alla en lång och härlig sommar! 

Känner du någon inkluderingshjälte? 

Känner du till någon som gjort viktiga insatser för att motverka diskriminering och främja mångfald och inkludering i samhället? 

Nominera den du tycker borde uppmärksammas, så hjälper du juryn och Diversity Index Award att sprida kunskap och medvetenhet till andra. 

Kanske har din arbetsplats gjort något bra under året? Har ni haft utbildning med oss och tycker att vi gör skillnad blir vi förstås superglada för nomineringar!

Vad är ett normmedvetet förhållningssätt och varför måste alla arbeta med det?

Okej, alla måste inte arbeta med normmedvetenhet. Men från och med hösten 2022 behöver alla skolverksamheter göra det. Vi är säkra på att detta kommer att leda till att även många andra verksamheter och företag kommer följa efter. Varför? För att det är ett mycket effektivt sätt att skapa inkluderande arbetsplatser där fler trivs.
Många företag och verksamheter vet att mångfald och jämställdhet är viktigt för att lyckas vara en attraktiv arbetsplats och för att kunna vara konkurrenskraftiga. Alla arbetsplatser måste dessutom enligt diskrimineringslagen arbeta främjande och förebyggande utifrån diskrimineringsgrunderna. För att kunna arbeta just främjande och förbyggande har vi på Jämställt under många år lyft fram vikten att arbeta med normmedvetenhet eftersom det är negativa och begränsande normer som skapar diskriminering och trakasserier.  

Vi är därför mycket glada att skolverksamheter från förskoleklass till och med gymnasiet från hösten måste arbeta med normmedvetna förhållningssätt. I Läroplanernas inledande som börjar gälla till höstterminen 2022 står det att: "alla i skolan ska utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt". Vi tänker att många andra verksamheter kommer att följa efter – eftersom det är ett effektivt sätt att skapa inkluderande och jämställda arbetsplatser.

Jämställt har länge utbildat både företag, myndigheter, ESF-projekt, skolor och andra verksamheter kring normmedvetenhet eller normkritik. Vi har då kontaktats av intresserade och engagerade personer som åtminstone på ett ungefär visste vad det handlar om och varför det kan gynna deras verksamhet. Nu kommer dessa begrepp att bli ännu mer välkända och allt fler kommer vara intresserade och ibland tvungna att ta reda på vad det innebär och hur en kan arbeta utifrån det. Så vad är då normmedvetenhet?

Att utgå ifrån normmedvetet förhållningssätt innebär att granska normer. Att lägga märke till alla de bra och positiva normer som finns hos oss, men också de begränsande, exkluderande och/eller diskriminerande normer som finns. De positiva ska vi slå vakt om, men de andra behöver vi arbeta med och förändra. Läs våra tips i checklista för normmedvetenhet för företag och myndigheter, eller för skola, eller förskola.

Vill ni lära er mer om normmedvetenhet och vad det kan innebära i praktiken för din arbetsplats? Vi ger allt från inspirationsföreläsningar kring normmedvetenhet till längre diplomeringsutbildningar. Läs mer och få information om våra utbildningar

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022

De inledande delarna i läroplanerna innehåller både helt nya formuleringar och en del omformuleringar. De påverkar både undervisningen och hela skolans värdegrundsarbete. Rektorn ansvarar för att utbildningen och undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet.
De nya delarna innefattar:
  • alla i skolan ska utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt
  • Kunskapsområdet sex- och samlevnad är stärkt och byter namn till sexualitet, samtycke och relationer.
  • Nya formuleringar om jämställdhet finns sedan 2018 på grundskolenivå men är nya på gymnasial nivå och i vuxenutbildningen. De handlar bland annat om skolans ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.
  • I andra delar av skolans värdegrundsarbete handlar formuleringarna bland annat om skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck.

När det gäller jämställdhet ska skolan bland annat:
  • främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet.
  • synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.
  • utveckla elevernas förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter samt deras förmåga att kritiskt granska hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Samtycke - en del av vår tid

Samtycke är ett begrepp som historiskt kommer att härledas till den tid vi lever i nu.  Skolorna får nya läroplaner där begreppet tas upp och detta går hand i hand med samtyckeslagstiftningen från 2018.  Att samtala och lära sig om samtycke är något som kan gynna arbetsmiljön på alla arbetsplatser och verksamheter och kan vara en del av arbetet mot sexuella trakasserier. 

Samtycke kopplat till sexuella trakasserier på arbetsplatser

Alla arbetsplatser måste aktivt jobba mot sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier är vanligt förekommande och har tyvärr inte minskat sedan #metoo trots att många fler nu har mer kunskap kring frågan. Vi får helt enkelt inte sluta prata om det. Samtycke är grunden för om något är sexuella trakasserier eller inte. Även om du själv inte har ett sexuellt uppsåt med en komplimang, skämt eller fysisk beröring kan det uppfattas som obehagligt. Säger någon till dig och du ändå gör om samma sak kan det vara sexuella trakasserier. Det spelar ingen roll om du har haft 10 kollegor innan som inte har sagt något när du skämtat, kramats eller gett komplimanger. Det är den som utsätt som definierar var hens gränser går. Det är därför viktigt att just försöka läsa av samtycke i varje ny situation och ALLTID backa om någon säger ifrån. Att säga ifrån är inte lätt, det är därför en stor poäng att se över jargonger på en arbetsplats och vara noga med att inte skämta på sätt som kan uppfattas negativt.  

Sexuella trakasserier är ibland sexuellt ofredande vilket faller under brottsbalken. Där gäller inte samma krav på att du själv måste säga ifrån. 

Vi utbildar kring hur vi kan motverka sexuella trakasserier på arbetsplatser. Läs mer om våra utbildningar. 

Samtycke i de nya läroplanerna

I de nya läroplanerna för skolan har "sex och samlevnad" tagits bort. Nu heter kunskapsområdet istället "Sexualitet, samtycke och relationer". 
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer ska enligt läroplanerna främja elevernas hälsa och välbefinnande, stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val, bidra till förståelse för egna och andras rättigheter, förmedla betydelsen av samtycke, omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck samt utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sam­manhang, bland annat i pornografi.

Det är viktiga nya skrivelser men det krävs en hel del kunskap av personalen i skolan för att kunna leva upp till läroplanerna. Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer är ämnesintegrerad vilket innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare i flera olika ämnen. Här finns mycket att vinna på att jobba tematiskt och ta hjälp av varandra. Men det räcker inte med en temadag eller en lektion. Ämnet ska även kunna hanteras dagligen i mötet med eleverna. För att göra ämnet inkluderande är det viktigt att ha med ett normmedvetet förhållningssätt så vi inte råkar förstärka normer kring exempelvis heterosexualitet eller förstärka normer kring hur tjejer och killar förväntas vara.

Vill ni få utbildning kring hur ni som skola kan arbeta utifrån de nya skrivelserna? Hör av er!

Skillnaden mellan normkritik och normmedvetenhet? 

Vi på jämställt har länge utbildat kring normkritik men använder oss mer och mer av det nyare begreppet normmedvetenhet. Men vad är egentligen skillnaden? 

Normkritik, normkritisk pedagogik, normkreativ, normmedvetet förhållningssätt och andra varianter av begrepp har använts sedan 2009 och innebär i grunden samma sak. Det handlar om att titta på de normer som begränsar oss och exkluderar, samt att försöka förändra dessa. Ordet normkritik har ibland uppfattats som hårt och lett till missförstånd, att alla normer ska tas bort. Vi tycker därför att normmedvetenhet är ett enklare begrepp som mer beskriver vad det handlar om. Vi behöver bli medvetna om normer och kunna kliva ur vår egen normbubbla för att ha möjlighet att se vilka normer som påverkar andra negativt. Det är svårare än det låter! Men med kunskap kan vi göra stor skillnad!

Mikael, Anders och Johan - heter din chef också det?

I en färsk undersökning visar det sig att vi har en bit kvar till jämställdhet och mångfald bland Sveriges chefer. Det vanligaste namnet på en chef i Sverige är Mikael, Anders och Johan. Först på niondeplats hittar vi en kvinna, och det är Anna följt av Maria. Inga av namnen på topplistan har namn som inte låter typiskt svenska. Statistiken bygger på 95 000 chefer, som gjorts av Sveriges chefsorganisation Ledarna (se hela statistiken här). Samtidigt visar forskningen att vi har allt att vinna på att jobba med jämställdhet och inkludering. 

Det finns studier som visar att företag med större mångfald presterar bättre än de med mer homogen arbetsstyrka. I en studie från 2019 uppgav 66 procent av cheferna som prioriterar mångfaldsfrågor att mångfald var direkt bidragande till bolagets finansiella resultat. En annan studie pekar till och med på att en majoritet av organisationerna med uttalade jämställdhet och inkluderingsvärderingar väntas leverera över sina finansiella mål 2022. Läs mer.

Det är tråkigt att behöva ange ekonomiska skäl till varför vi ska arbeta med jämställdhet och mångfald - det finns så otroligt många andra anledningar. Men att företag vinner ekonomiskt på att arbeta med frågan leder i alla fall till att fler satsar på jämställdhet och mångfald. Kanske kan du övertyga cheferna Mikael, Anders eller Johan på din arbetsplats om att ni ska dra igång ett tydligt normmedvetet arbete? Eller är du själv en av de som finns på topp 10? Ta dig en funderare kring varför just du är där du är? Självklart har du slitit för din position, poängen är att det finns många som har slitit exakt lika mycket som du men som ändå inte får de jobb de vill ha. Normer tar tid att förändra och för att få in andra namn på chefslistan om 10 år behöver vi jobba aktivt!  Det behövs kunskap om det ska bli kunna förändring.

Illustrationen nedan är gjord av Louise Winblad till vår bok Gör det Jämställt. Vad tycker du är problemet med uttalandet nedan?
Bild på en man som säger: Jag har minsann alltid valt  som jag velat. Om alla gör det slipper vi ju ojämställdhet.
073-685 44 54

Jämställt

Hummelvägen 9, Årsta, 12060

Unsubscribe